Jag drömde att jag var tillbaka på Bosön inatt, att jag skulle gå ett till år på IL. Redan i drömmen hade jag en ångest över att var tillbaka, ensam och veta att det är ett år kvar. Det var jättekul att träffa alla gamla elever från förra året.
Men samtidigt att ha den där ångesten?! Varför måste jag ha den?? Är jävligt trött på den!!







När jag tittar på alla mina bilder därifrån så är det ju bara glädje på bilderna, när kommer ångesten in i bilden?